ACTI
[SCENE.—Aroomfurnished
bekvämt
comfortablyandtastefully,butnotextravagantly.Attheback,
en
adoortotherightleder
leadstotheentrance-hall,anothertotheleftleder
leadstoHelmer’sstudy.Betweenthedoors
står
standsapiano.Inthe
mitten
middleoftheleft-handwallisadörr
door,andbeyonditafönster
window.Nearthewindowarearound
bord
table,arm-chairsandasmallsoffa
sofa.Intheright-handwall,at
den
thefartherend,anotherdoor;och
andonthesameside,nearerthefootlights,en
astove,twoeasychairsoch
andarocking-chair;betweenthestove
och
andthedoor,asmallbord
table.Engravingsonthewalls;
ett
acabinetwithchinaandandra
othersmallobjects;asmallbook-case
med
withwell-boundbooks.Thefloorsarecarpeted,
och
andafireburnsinthestove.Itis
vinter
winter.Abellringsinthehall;
shortly
därefter
afterwardsthedoorisheardtoopen.EnterNORA,humming
en
atuneandinhighspirits.Sheisinoutdoordress
och
andcarriesanumberofparcels;theseshe
lägger
laysonthetabletode
theright.NORA.
HidetheChristmasTree
försiktigt
carefully,Helen.Besurethe
barnen
childrendonotseeitförrän
untilthisevening,whenitisdressed.[TothePORTER,
tar
takingoutherpurse.]Howmycket
much?PORTER.
Sixpence.
NORA.
Thereis
en
ashilling.No,keepthechange.
[ThePORTER
tackar
thanksher,andgoesout.NORA
stänger
shutsthedoor.Sheis
skrattar
laughingtoherself,asshetar
takesoffherhatandcoat.She
tar
takesapacketofmacaroonsfromherpocketoch
andeatsoneortwo;then
går
goescautiouslytoherhusband’sdörr
doorandlistens.]Yes,heisin.HELMER.
[calls
ut
outfromhisroom].Is
som
thatmylittlelarktwitteringoutthere?NORA.
[busy
öppna
openingsomeoftheparcels].Yes,it
är
is!HELMER.
Isitmy
lilla
littlesquirrelbustlingabout?NORA.
Yes!
HELMER.
När
Whendidmysquirrelcomehem
home?NORA.
Justnow.
[Putsthe
påsen
bagofmacaroonsintoherpocketoch
andwipeshermouth.]Comeinhere,Torvald,och
andseewhatIhaveköpt
bought.HELMER.
Don’tdisturbme.
[Alittle
senare
later,heopensthedooroch
andlooksintotheroom,penna
peninhand.]Bought,didyousa
say?Allthesethings?
Hasmy
lilla
littlespendthriftbeenwastingmoneyagain?NORA.
Yes
men
but,Torvald,thisyearweverkligen
reallycanletourselvesgoalite
little.Thisisthefirst
Julen
Christmasthatwehavenotbehövt
neededtoeconomise.HELMER.
Still,you
vet
know,wecan’tspendmoneyrecklessly.NORA.
Yes,Torvald,we
kanske
maybeaweebitmer
morerecklessnow,mayn’twe?Bara
Justatinyweebit!Youaregoingtohave
en
abigsalaryandearnlotsoch
andlotsofmoney.HELMER.
Yes,aftertheNewYear;
men
butthenitwillbeett
awholequarterbeforethelönen
salaryisdue.NORA.
Pooh!
we
kan
canborrowuntilthen.HELMER.
Nora!
[Goes
upp
uptoherandtakesherplayfullybytheear.]Thesamma
samelittlefeatherhead!Suppose,now,
att
thatIborrowedfiftypoundsidag
today,andyouspentitallt
allintheChristmasweek,och
andthenonNewYear’sEveen
aslatefellonmyhuvud
headandkilledme,and—.NORA.
[puttingherhands
över
overhismouth].Oh!
don’t
säg
saysuchhorridthings.HELMER.
Still,supposethathappened,—whatthen?
NORA.
Ifthatwereto
hända
happen,Idon’tsupposeIshouldcarewhetherIowedpengar
moneyornot.HELMER.
Yes,
men
butwhataboutthepeoplewhohadlånat
lentit?NORA.
They?
Whowould
bry
botheraboutthem?Ishouldnot
veta
knowwhotheywere.HELMER.
Som
Thatislikeawoman!Men
Butseriously,Nora,youknowwhatItycker
thinkaboutthat.Nodebt,noborrowing.
There
kan
canbenofreedomorskönhet
beautyaboutahomelifesom
thatdependsonborrowinganddebt.We
två
twohavekeptbravelyontheraka
straightroadsofar,andwekommer
willgoonthesamewayforthekorta
shorttimelongerthatthereneedbenågon
anystruggle.NORA.
[movingtowardsthestove].
Asyouplease,Torvald.
HELMER.
Följer
[followingher].Come,come,my
lilla
littleskylarkmustnotdroopherwings.Whatis
här
this!Ismylittlesquirreloutoftemper?
[Takingouthispurse.]Nora,whatdoyou
tror
thinkIhavegothere?NORA.
[turninground
snabbt
quickly].Money!
HELMER.
Thereyou
har
are.[Giveshersomemoney.]Doyou
tror
thinkIdon’tknowwhatalotiswantedforhousekeepingatChristmas-time?NORA.
[counting].
Tio
Tenshillings—apound—twopounds!Thankyou,
tack
thankyou,Torvald;thatwill
hålla
keepmegoingforalång
longtime.HELMER.
Indeedit
måste
must.NORA.
Yes,yes,it
kommer
will.Butcomehereandletme
visa
showyouwhatIhaveköpt
bought.Andallsocheap!
Titta
Look,hereisanewkostym
suitforIvar,andasvärd
sword;andahorseand
en
atrumpetforBob;and
en
adollanddolly’sbedsteadforEmmy,—theyaremycket
veryplain,butanywayshekommer
willsoonbreaktheminpieces.Och
Andherearedress-lengthsandhandkerchiefsforthemaids;gamla
oldAnneoughtreallytoha
havesomethingbetter.HELMER.
Andwhatisin
här
thisparcel?NORA.
[cryingout].
No,no!
youmustn’t
se
seethatuntilthisevening.HELMER.
Mycket
Verywell.Butnowtellme,you
extravaganta
extravagantlittleperson,whatwouldyoulikeforyourself?NORA.
Formyself?
Oh,Iam
säker
sureIdon’twantanything.HELMER.
Yes,
men
butyoumust.Tellme
något
somethingreasonablethatyouwouldsärskilt
particularlyliketohave.NORA.
Inte
No,Ireallycan’tthinkofanything—unless,Torvald—.HELMER.
Well?
NORA.
[playing
med
withhiscoatbuttons,andwithouthöja
raisinghereyestohis].Ifyou
verkligen
reallywanttogivemenågot
something,youmight—youmight—.HELMER.
Well,
ut
outwithit!NORA.
[speakingquickly].
You
kan
mightgivememoney,Torvald.Onlyjustas
mycket
muchasyoucanafford;och
andthenoneofthesedaysIkommer
willbuysomethingwithit.HELMER.
Men
But,Nora—.NORA.
Oh,do!
kära
dearTorvald;please,pleasedo!
ThenI
kommer
willwrapitupinbeautifulgiltpapper
paperandhangitontheChristmasTree.Wouldn’tthatbe
roligt
fun?HELMER.
Whatarelittle
människor
peoplecalledthatarealwaysslösar
wastingmoney?NORA.
Spendthrifts—Iknow.
Låt
Letusdoasyouföreslår
suggest,Torvald,andthenIshallhavetid
timetothinkwhatIammest
mostinwantof.Thatis
en
averysensibleplan,isn’tit?HELMER.
[smiling].
Indeeditis—thatisto
säga
say,ifyouwerereallytospara
saveoutofthemoneyIger
giveyou,andthenreallyköpa
buysomethingforyourself.Butifyou
spenderar
spenditallonthehousekeepingoch
andanynumberofunnecessarythings,thenIbara
merelyhavetopayupagain.NORA.
Oh
men
but,Torvald—.HELMER.
Youcan’t
förneka
denyit,mydearlittleNora.[Putshisarmroundherwaist.]It’s
en
asweetlittlespendthrift,butsheanvänder
usesupadealofpengar
money.Onewouldhardlybelieve
hur
howexpensivesuchlittlepersonsär
are!NORA.
It’sashameto
säga
saythat.Idoreally
räddar
saveallIcan.HELMER.
[laughing].
That’sverytrue,—allyou
kan
can.Butyoucan’tsave
något
anything!NORA.
[smilingquietlyandhappily].
Youhaven’tany
aning om
ideahowmanyexpensesweskylarksoch
andsquirrelshave,Torvald.HELMER.
Youareanodd
liten
littlesoul.Verylikeyour
far
father.Youalwaysfindsome
nytt
newwayofwheedlingmoneyut
outofme,and,assnart
soonasyouhavegotit,itverkar
seemstomeltinyourhands.You
aldrig
neverknowwhereithasgone.Ändå
Still,onemusttakeyouasyouär
are.Itisintheblood;
forindeeditis
sant
truethatyoucaninheritdessa
thesethings,Nora.NORA.
Ah,I
önskar
wishIhadinheritedmanyofpapa’squalities.HELMER.
Och
AndIwouldnotwishyoutobenågot
anythingbutjustwhatyouär
are,mysweetlittleskylark.Men
But,doyouknow,itstrikesmeatt
thatyouarelookingrather—whatshallIsay—ratherorolig
uneasytoday?NORA.